Fisk

Laxgratängen jag skrev om i veckan blev SÅ BRA. Fan va man kan ibland alltså.
Tur det för den delen, jag stod och nästintill grät i telefonen med Linda där jag stod och rensade mina billiga laxkotletter.
Ben, blod, skinn och inälvor. Nästa gång köper jag fileér, kosta vad det kosta vill.
 
Vi har väl geografiskt sätt inte hittat rätt land, jag och min fiskfobi.
Toppen nås väl när kunderna kommer i kassan och slänger upp de hela frysta fiskarna vi har i frysdisken,
jag bara kvider rakt ut: TA BORT DEN SAJAAAAAAAAAAA!
Nej. Jag tar tag i fiskfan, väger den på vågen och rullar den sedan vidare.
Utan en min.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0