Kliar i öyene
Var hälsade
Såhär med två timmar kvar på bussen till Kalmar kom jag att tänka på min blogg. Fick en lust att skriva! För första gången på nästan ett år. Har insett att jag kanske har lite mer vettiga åsikter nuförtiden. Jag som hela tiden har tänkt att jag ska visa bloggen för mina framtida barn. Tills jag läste i arkivet och mina vansinniga gymnasieår som cyklist. Men vadå cykla på fel sida och bli sur på gubbar som gnäller att jag borde ha cykellyse? Sluthuve. Aldrig i livet att de ska få läsa detta.HEJ MORFAR OCH MORMOR!
Mamma skrev till mig för någon vecka sedan att morfar väntar på att jag ska uppdatera min blogg. Fattade ingenting, morfar? Jag lovar att försöka uppdatera oftare! Så håll i hatten, här kommer årets första inlägg! Sedan jag uppdaterade sist och vi var påväg ner mot Arlie beach har det hänt en del. På sammanlagt 12 dagar tog jag mig ner till Sydney med buss. Pressat schema med ett land stort som en kontinent! Det blev tre stopp längs kusten. Arlie beach för två nätter på segelbåt ute på paradisöar, Fraser island där vi körde runt ön med rosa jeeps och sedan Byron bay där jag var på surfläger ett par dagar. Jag reste ensam efter Airlie beach, då johanna åkte tillbaka till Cairns för att möta upp sin familj. Vi möttes senare upp i Sydney för nyårsfirande!Den 27e december anlände jag till Sydney och mötte upp mina svenska vänner Patrick och Jonathan som jag bodde med i två veckor. Vi hade en riktigt kul tid, såg oss runt i staden, drack massor av vin och spenderade nyår med underbar utsikt över harbourbron. Efter det har jag blivit kvar i Sydney, träffat en svensk tjej Cecilia som jag bor med. Har arbetat på Vapiano nu i sex veckor (samma restaurang jag arbetade på i Norge) och träffat fantastiska människor. Men samtidigt har jag varit väldigt förvirrad, saknat alla hemma och velat behålla resten av sparpengarna till framtiden. Men nu har jag äntligen bestämt mig! På torsdag jobbar jag sista passet och på söndag flyger jag till Nya Zeeland. Känner att jag verkligen vill se det landet innan jag lämnar den här kontinenten. Har bara bokat ditresan än så länge, men lär bli där i ca fyra veckor. Sedan får vi se hur jag känner, jag funderar på att flyga tillbaka till Australien efteråt, men till Melbourne. Nu vet jag bara att jag vill bort från Sydney, jag är inte här för att stressa runt i storstad, jobba och behöva ta bussen för att komma till stranden.Nu är klockan 23.30 här och sängen kallar, jag lovar att återkomma inom ett par dagar med bilder!!KRAMKRAMKRAM♡Mot Airlie!
Pics from GBR
The great barrier reef
Trinity beach 9/12
bildbomb 3-8/12
Australien, första dagarna
Äntligen är vi här, i vårt älskade Australien.
Tisdag morgon klockan 11.20 lämnade Arlandabussen Västerås och torsdag morgon klockan 6 landade vi i Cairns lokal tid. Vi gjorde byten i London och Hongkong med tid i överflöd.
Eftersom det var läggdags i Sverige när vi landade här, lyckades vi bara promenera längs stranden till ett lunchställe innan vi gick hem och sov 13-07.
Pigga och glada gav vi oss då iväg till The Lagoon för en dag på stranden. Det är en pool precis bredvid stranden, som man badar i istället för havet eftersom att det är fullt av dödliga maneter just nu. Lyckligtvis brände vi oss båda två röda om ryggarna. Sedan på kvällen var det mexican night på hostlet så det blev både beer pong och corona. Följt av utgång förstås!
...vilket resulterade i att vi var trötta och slitna igår och körde en långtur på shoppingcentret, matlagning, kortspel och twister med kroppsfärg (!) på hostlet och tidig sänggång.
Imorse gick vi upp tidigt för att ta bussen ca 40 min upp på bergen. Rakt in i regnskogen och en nationalpark med stora vattenfall.
Blir ett separat inlägg med alla bilder, jag och apppen kommer inte riktigt överens.
Glad ändå, tror jag
Hello mates!
Börja inte storgråta nu, men jag är sjukskriven igen. ons-lör. Känns förjävligt.
Eller, det kändes förjävligt i tisdags när jag upptäckte denna påbörjade expansion av knä numer två.
Men jag kände inga valmöjligheter när australien närmar sig, det var bara att halta till tbanan onsdag morgon, betala 315nok till för att denna osympatiska läkare som skulle "hämta assistans", och lämnade mig förlossningsflåsande med sprutan kvar i knät*titta inte ner*. För att sedan tacka nej till sjuktaxi för ytterligare 150nok *svensken*, halta tillbaka till tbanan och sedan gå hem och äta tillbudsglass från Rimi för 15nok/paketet.
Hade det inte varit för att den andra läkaren senast sa att "jag förmodligen har en barnreumatism eftersom det bara sitter på en led, som ofta växer bort med åren" hade jag här och nu haft en livskris. Dock tvingade jag dem att ta blodprover för att se om jag har någon infektion i kroppen som orsakar detta, jag fick ju trotts allt en redig förkylning nu samma dag. Men mest tror jag på att kroppen säger ifrån. Så mycket och tungt som jag har jobbat det här året, jag är förvånad att jag ens lever ibland. Dock skrämmer det mig att jag kanske måste tänka efter lite innan jag väljer framtidsyrke.
Trodde förövrigt att jag skulle svimma när de tog blodproverna. De hade stuckit knä, jag hade skadat fingret på bilden här ovan dagen innan och blött i 4 timmar och så hade jag mens. Men HÄHÄ ikke skjedde de DA, man är väl kvinna!
På tal om mens funderade jag lite på det här med mensvärk för någon dag sen. Vad är det egentligen som GÖR SÅ ONT?! Är det små nålar i blodet eller? Johanna bröt funderingen med ett kort "livmoderkrampar" tack.
Annars de här dagarna har jag hällt en hel kaffekopp över mig under morgonmyset i soffan, tittat på lyxfällan och diskuterat ekonomi med andra förkylda jenten här hemma, snytit mig i massor, lagat otroligt god mat, tittat på lägenheter och längtat framåt i tiden *när allt kommer vara så perfekt*, insett att det heter REPSILS i norge och inte strepsils, skrattat åt detta: http://www.jibjab.com/view/ZwQVsHIfRzyQAnzzQ9IAaA?mt=1 , fixat massor inför resan, haft tjejerna som tar över vårt rum här på kaffe och lyssnat på adamsrays helt fantastiska nya platta.
Kvar att göra är: skriva klart cv på engelska, klicka hem lite kläder från h&m och packa färdigt halva flyttlasset som går i helgen. Sedan är det fit for fight söndag igen!
Såhär efter midnatt kan man inte låta bli att avslutningsvis le en aning åt detta:
★
Byt till eko!
Sånt här gör mig så fruktansvärt äcklad. Jag får ont i varje liten förgiftad cell i kroppen.
Kanske skulle man skaffa sig en bondgård och ba leva eko i alla sina daaaaar!
Det här med att vara sjukskriven
Är inne på min fjärde dag hemma, och jag håller på att GÅ NUTS.
Idag blev Agnes så irriterad på min överskottsenergi att hon i panik vrålade:
"ALLTSÅ VIRRE, hade du varit arbetslös hade jag lätt hoppat från fönstret där!"
Jag har alltså inte haft "du har inga måsten"-tid sedan mars månad då jag tömde knät sist.
Det blir lite av en kontrast. Men skönt har det varit.
Jag har:
sett en halv säsong SOA
en och en halv Newgirl, (OBS! rekommenderas)
ätit typ varannan timma, tur att jag mest har haft bra mat hemma.
pratat alla i kollektivet döva
skrattat hysteriskt åt newgirl
matat min tamagotchi i appen "my boo"
drömt mig bort till australien
bakat kladdkaka i kastrull
fått panik och tvättat allt jag äger
haft en låt i huvudet ETT DYGN, men inte hittat den.
övat på att låta som en fågel, riktigt högt
facerapat johanna
skrattat hela dagen åt min facerape
TACK GUD FÖR ATT JAG SKA JOBBA IMORGON
Nov. 02, 2013
Fredag
Hej kåmpisar
(som förövrigt måste vara mitt mest använda uttryck i oktober månad)
Här sitter jag med morgonkaffet och väntar på att läkaren ska ringa mig.
(morgonkaffet är förövrigt kanske dagens höjdis, ojojojoj vad gott det är)
Knät svällde ju redan förra veckan, men det verkar som att helgens lyckokänslor stillade svulladen.
Nu är det tillbaka. Igår haltade jag runt på donken och kände mig som en riktig tant.
Så idag är jag sjukanmäld och har väntat i över 3h på att läkaren ska ringa mig opp och ge mig dödsdomen.
Nääärå, det här med knät försöker jag få en bättre inställning till. Jag kan ju faktiskt inte göra något åt det, och enda sättet det blir bra på är att få spruta och vila ett par dagar. Sjukintyg ger betalt och jag har tid att bara ta det lugnt och vila upp mig.
New in
"cykelhjälmsetaten"
Det går så fort!
Sluta nuuuue
I söndags när jag hade min lediga dag satt jag och surfade. Tills touchpaden slutade fungera.
Visst att livet utan telefon fungerar nu ett par dagar men utan dator också???? Och så insåg jag hur jävla beroende jag är av dessa tekniska grejer. Vardagen känns liksom halv utan telefon och dator?
Men sen såg Johanna att jag bara stängt av touchpaden, HAHAH. Kul med livskris på några minuter osv.
Annars fortsätter livet i samma riktning. Knät har svällt igen och idag dunkar huvudet i takt med regnets smatter i gatan.
Vad gör man då? Man tänder ljus i hela lägisen, tittar på sons och längtar till helgen i sverige!
bild saknas. webbkameran vill inte fungera idag. skräll. har ju inget annat att fota med. jo, min rullkamera på min uppfällbara samsung som har glapp i batteriet. :)))))
Försök två
