Läste precis BB's blogg. Där hon skrev "Då gäller det att kliva tillbaka ett steg, få känna mig spontan och inte göra så mycket saker så att jag blir uttråkad. När jag är uttråkad och dippar lite så kommer min kreativa sida fram igen."

Och jag kom på att det är så mitt nuläge är. Jag är SJUKT jävla omotiverad för SKOLAN och körkortet. Träningen har jag inte tappat motivationen till, än. Möjligen för att det är ett av min stora intressen? Har inte riktigt förstått detta eftersom jag ändå känner att jag har den här glöden inom mig som så gärna vill ha körkort, och vet hur glad man blir av att få bra resultat på proven. Men det går inte, jag svävar bara iväg och tänker på annat så fort jag ska koncentrera mig. Längtar tillbaka till sommaren förra året när jag iprincip låg i sängen hela sommaren och bokstavligen dog av uttråkan. När hösten kom och skolan började hade jag energi som en duracellkanin.

Men snart är det lov, och då ska jag ha TRÅKIGT!

Försov mig imorse, igen. De senaste veckorna har bestått av många panikmornar, måste skärpa mig.
Hade planerat att vara ute i tid imorse, så ställde klockan på 06.30, sprang upp och stängde av klockan och trodde att jag ställde fram den tio minuter. 8.15 smäller pappa upp dörren "NÄR BÖRJAR DU?!", så visade det sig att jag hade ställt om klockan på 06.30 igen. Men det sjuka är att jag efter att ha satt mackan i halsen av stress får ett mess från Mandy "Vad tidigt du går upp!:P", fattade ingenting. Tills jag såg att jag 06.32 hade skrivit "yeay!:)" till henne, utan att hon hade skrivit någonting annat till mig innan.

Huuuur fan går dessa halvsovande randomsms till?
Det är inte första gången!

Kommit på vad som gör mig till ett emo(läs förra inlägget), steg 1: Komma på, CHECK. steg 2: ÅTGÄRDA, på g.

SHUELELHU

Mörkret och kylan gör mig så jävla deppig.
Har inte motivation till någonting alls längre.
Vill bara ligga hemma under täcket och lyssna på musik.
Kliva upp när våren är här, snön smälter och dagarna blir ljusa igen.
Dvs känna mig lika glad som jag ser ut på bilden.

Vi får se vad jag hittar på med mitt såkallade hår. Är som sagt sugen på en förändring. Den som lever får se.
Har nyligen kommit hem från jobbet och sitter nu och äter tacos, utan skal/bröd. Gott ändå. Imorgon är det dags för vägning&mätning igen, ska bli intressant att se om det har blivit någon skillnad den här veckan. Förra veckan hade jag tappat 2 kilo. Om det inte har skett någon vidare förändring ska jag ta i med hårdhandskarna.

Förövrigt stör jag mig så in i helvete på Pantamera reklamen på spotify som är typ 5 min lång, askul att man tror att man har lagt till låten i sin plerre.
Det andra förövrigt är att jag är bakis idag, trött och irriterad. Och sugen på Ramlösa, det är min sucker när jag är bakfull. En kall Ramlösa citrus. MMMMMMMMMH
Men det är det värt! Hade en skitkul kväll igår, som vanligt med mina babes och grabbarna. Dock börjar jag bli lite trött på mig själv när jag är full, så jävla jobbig, dryg och galen. Ångest.

Life is good, but I just can't face that.

Har en ångestfylld dag. Hade tappat bort nycklarna imorse när jag skulle cykla till skolan så kom inte iväg, vilket sög för vi skulle till sthlm och bilda en uppfattning om framtiden. Att jag sen hittade dem på vardagsrumsbordet gjorde bara saken ännu värre. Vart tog den där ordningsamma skolflickan vägen? Hon försvann för flera år sen jag vet, men jag saknar henne i gråten-i-halsen-situationer.

Lever på advokado, kräftstjärtar, keso, bär, ägg och mandariner just nu. Det känns bra, fast efter att ha sett en bild på en pizza suger det.

Någonting kul är iallafall att det är fredag imorgon och jag ska festa med mina babes.
Och att jag budar på en skitsnygg navelpiercing på tradera, och leder auktionen! Vem vill lägga över 26 kr liksom?! Hehe det här blir catfight, ska mobilbuda hela dagen imorgon tills tiden är ute. TÄNKER INTE LÄGGA MIG!
Och sen har jag börjat få lite idéer till tatueringar, rooolliiit.

Tillbaka till ångestlivet, dvs lyssna på winnerbäck. Imorgon ska jag hålla tal, skakar redan. Känner jag mig själv rätt kommer läraren inte ens se vem det är som håller talet eftersom huvet är nere i papprena.

Ciaooo

Min far är lite av en sköld som har svårt att visa känslor, och ska alltid förneka allting. Men vi har äntligen kommit på hans svaghet, snor. Minen han fick när jag berättade om när jag hade snor i pannan en gång utan att veta det, är fan helt obeskrivlig. Mördarblick, spyminer med munnen full av mat och en hand som viftar "GÅ!".

Hahahha. Fint sådär på farsdag och allt.
Nu ska jag plugga teori, hej!

Måndag och ny vecka, men inte vilken vecka som helst!
Idag har jag och Mandy dragit igång med vårat projektarbete. Byta livssstil. Från och med nu skriver vi kostdagbok, tränar minst två gånger i veckan(vilket jag iofs redan har gjort innan), och äter idealmaten med ett minskat intag av kolhydrater. Fyra veckor, ska bli kul att se resultat!
Med tanke på hur jag levde under lovet kan detta vara nyttigt för mig skulle jag tro, iallafall när det gäller skräpmat och regelbundna måltider. Den värsta tidsperioden måste nog ha varit: Kvällsmat en halv flottig pizza, därefter 3 cider och en hel vinflaska, donken, chipspåse, resten av pizzan, frukost med vitt bröd och smörgåsrån, hem och käka hambugare och pommes, iväg och jobba och käka en till burgare, lite lax och potatis(äntligen riktig mat) och så avslutade en skål med glass. Huuuuur illa?
Men nu är vi igång! Och peppade till tusen.

Som vanligt så har jag tvångstanke att jag måste nämna vad som har hänt i mitt liv sen sist, så jag kan kika tillbaka senare!
Har haft stessveckor med mängder att göra, träna plugga körlektioner teoriplugg, köpt mig en ny mobil, hängt på krogen nästan varje fredag sen jag fyllde, gått på halloweenfest och klätt ut oss till kiss, och nu haft ett helt höstlov som har bestått av: sleepovers hit&dit, skräpmat, bio-och filmkväll, jobb, teoriplugg och en massa körande, utgång och skakat rumpa till Byz, firat min nyblivna fjortiskusin och bara soooovit. Ätit glass. Skitit i att plugga. Svinfint.

På återseende
- med massor av bilder!

Det är mycket man tänker göra, men inte gör.
Som att blogga.

Livet leker, eller iallafall ibland.

Återkommer när tiden hinner ifatt, vilket den aldrig kommer göra.
Sen när blev jag en sönderstressad gymnasieelev?
Sist jag kikade gick jag hem efter skolan, la mig i soffan och käkade kakor.
Nördade lite framför datorn, och grät över pojkar.

Nu sitter jag här, arton år, jobb och lön, hänger på krogen, körkort på g och snart en färdig gymasieutbildning.
Vart tog tiden vägen?
Hur som helst så älskar jag att bli vuxen!