Somnade först klockan sex imorse.
Den här jävla förkylningen är inte att leka med ASSÅ,
tror kroppen försöker visa vart skåpet ska stå.
Kraxar på som en kråka i samband med rinnig näsa,
hostattacker och en halssmärta som heter duga.

Folk runtomkring mig droppar av en för en, med
riktning mot deras hemstäder. Alla lika söndergråtna
och chockade. För några månader sen stod vi här
och var främmande för varandra. Idag kan vi inte
tänka oss ett liv utan varandra.

allt pendlar upp och ner.
åååhh, hem!
NEJ INTE HEM
träffa allaa!
SAKNA ALLA


Men tiden har sin gång och nu är detta över.
Dags att gå vidare mot nya äventyr.
Kan ju inte stanna i den här bubblan för alltid.


VI SES PÅ MÅNDAG VÄSTERÅS!
Spicy, cornetto, espressohouse,
slinga utväxt, KLÄDBUTIKER!
men viktigast av alllttt....friendooosss!

Jajjemen, då var det dags igen.
Skulle nästan kunna stava gårdagen PERFEKTION,
då solen lös hela dagen och vi hade finbesök av ett
killgäng hemifrån. Efter riktigt härlig
åkning i backen, slog vi oss ner utanför afterskin
och drack öl i solen. Efter en och annan shott i takt
med afterskibandets vrål och turisternas härjande,
drog vi oss hemåt och tände grillen. Efter mat, och en
riktigt rolig förfest drog vi oss vidare ut på krogen.
Minns inte mycket därifrån, men
jag vet att vi sedan hamnade på efterfest och
att Frida slog sönder micron där, då hon (kanske
lite för hårdhänt) försökte bidra med något till
orkestern som uppstod.

Nästa måndag åker jag hem, till gamla Vässan.
Samtidigt som jag räknar ner dagarna till det
att jag står där på centralen och kramar om
mina fina, gråter jag av bara tanken att lämna
mitt liv här.
Världens bästa Sälen!

Heeejee friendos!